Pitong Tugon ni Noe

(Nakatukdo hali sa Pitong Tugon ni Noah)

Sa Judaismo, an Pitong Tugon ni Noe (Hebrew: שבע מצוות בני נח‎, Sheva Mitzvot B'nei Noach), na inaapod man na Noahide'ng mga Tugon[1][2][3][4] o an Noachian Laws[1][5] (gikan sa pagsayod sa Hebreo kan "Noe"), na ini mga pagboot na, susog sa Talmud, itinao kan Dios bilang mga higot na mga leyes na moral asin unibersal para sa mga "aki ni Noe"—na boot sabihon para sa gabos na sangkatawohan.[1][2][4][5][6][7][8]

An hablon-dawani iyo an bakong-opisyal na simbolo nin Noahidismo, na nagbabalik paromdom kan Naratibo nin pagbaha sa Genesis kun saen an sarong balangaw nagtunga asin nagpahiling ki Noe pakatapos kan Pagbaha, na sarong tanda an Dios dai na babahaon an Kinaban o pupuhoon liwat an anoman na buhay.

An Pitong Tugon baguhon

An pitong leyes ni Noe tradisyonal na nasasambit sa Babylonyanong Talmud Sanhedrin 56a-b and Tosefta Avodah Zarah 8:4,[4][6][9][10] na iyo an mga minasunod:[1][4][5][6][7]

  1. Hare magsamba sa mga idolo.
  2. Hare maglanghad sa Dios.
  3. Hare manggadan.
  4. Hare magdurog sa bakong agom.
  5. Hare manghabon.
  6. Hare magkakan nin laman na hinilap sa buhay na hayop.
  7. Magmukna nin mga korteng pang-hustisya.

Susog sa Talmud, an pitong tugon itinao enot ki Adan asin sunod ki Noe.[1][2][6][11] Alagad, an Tannaitiko asin Amoraitiko rabbinikong dunong (Enot–IKa-6 na siglo CE) dai nakikiuyon sa eksaktong bilang kan mga Noahide'ng tugon na orihinalmente tinao ki Adan.[2][5][6] Anom kan pitong leyes mga ginuno sa mga sinasambit sa Libro nin Henesis,[1][5][6][11][12] na an ikapito iyo an pagtugdas kan mga korte nin panghustisya.[5][6]

Toltolan baguhon

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 {{cite encyclopedia |encyclopedia=Encyclopædia Britannica |title=Noahide Laws |url=https://www.britannica.com/topic/Noahide-Laws |date=14 January 2008 |publisher=Encyclopædia Britannica, Inc. |location=Edinburgh |archive-url=https://web.archive.org/web/20160121153759/https://www.britannica.com/topic/Noahide-Laws |archive-date=21 January 2016 |url-status=live |access-date=10 November 2020 |quote=Noahide Laws, inapod man Noachian na Leyes, sarong pag'apod kan mga Hudyo sa Talmud sa pitong mga tugon biblikal ki Adan asin ki Noe bago kan rebelasyon ki Moses sa Mt. Sinai asin dangan kaidto kukuyogon na higot kan gabos na kasangtawohan.
    Pagpoon sa Genesis 2:16, an Talmud na Babilonyano ilinista an enot na anom na tugon komo mga pagbabawal sa idolatriya, paglalanghad, panggadan, adulteriya, asin panghahabon asin an positibong mando na magmukna nin mga korte pang-hustisya. Pakatapos kan pagbaha an ikapitong tugon, tinao ki Noe, iyo an ikapitong pagpangalad, na iyo an pagbawal sa pagkakan nin laman hinilap sa buhay na hayop (Genesis 9:4). Dawa totoo an bilang kan mga tugon nagdugang na abot sa 30 na kaiba an pagbabawal sa pagtibos, pagsasalamangka, asin siring na mga praktis, an "pitong tugon." na may menor na paghira, naretenir an orihinal na status bilang may pwersang pagboot asin iyo an pu'ngol kan iba pang mga pagboot. Bilang pundasyon na nagbabantay sa monoteismo asin naggarantiya kan toltol na gawe sa sosyedad, an mga pagboot nas ini iyo an estruktura legal para sa mga residenteng dayuhan sa laog kan teritoryong Hudyo. Sabi ni Maimonides siisayman magkuyog sa mga pagboot na ini "nakakaseguro nin kabtang kan "kinaban na maaboton.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 Vana, Liliane (May 2013). Trigano, Shmuel. ed. "Les lois noaẖides: Une mini-Torah pré-sinaïtique pour l'humanité et pour Israël" (in fr). Pardés: Études et culture juives (Paris: Éditions in Press) 52 (2): 211–236. doi:10.3917/parde.052.0211. ISBN 978-2-84835-260-2. ISSN 0295-5652. 
  3. Novak, David (1992) [1989]. "The Doctrine of the Noahide Laws". Jewish-Christian Dialogue: A Jewish Justification. Oxford and New York: Oxford University Press. pp. 26–41. doi:10.1093/acprof:oso/9780195072730.003.0002. ISBN 9780195072730. 
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 Spitzer, Jeffrey (2018). "The Noahide Laws". My Jewish Learning. Retrieved 7 November 2020. 
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 Singer, Isidore; Greenstone, Julius H. (1906). "Noachian Laws". Jewish Encyclopedia. Kopelman Foundation. Archived from the original on 5 February 2012. Retrieved 7 November 2020.  Unknown parameter |url-status= ignored (help)
  6. 6.0 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 Berlin, Meyer; Zevin, Shlomo Yosef, eds. (1992) [1969]. "BEN NOAH". Encyclopedia Talmudica: A Digest of Halachic Literature and Jewish Law from the Tannaitic Period to the Present Time, Alphabetically Arranged. IV. Jerusalem: Yad Harav Herzog (Emet). pp. 360–380. ISBN 0873067142. 
  7. 7.0 7.1 Feldman, Rachel Z. (8 October 2017). "The Bnei Noah (Children of Noah)". World Religions and Spirituality Project. Archived from the original on 21 January 2020. Retrieved 7 November 2020.  Unknown parameter |url-status= ignored (help)
  8. Compare Genesis Plantilya:Bibleverse-nb.
  9. Error sa pag-cite: Imbalidong <ref> tatak; mayong teksto na ipinagtao para sa reperensiya na pinagngaranan na Reiner 1997
  10. Error sa pag-cite: Imbalidong <ref> tatak; mayong teksto na ipinagtao para sa reperensiya na pinagngaranan na Hayes 2017
  11. 11.0 11.1 "Jewish Concepts: The Seven Noachide Laws". Jewish Virtual Library. American–Israeli Cooperative Enterprise (AICE). 2021 [2017]. Archived from the original on 10 February 2017. Retrieved 17 October 2021. Except for the seventh law, all are negative commands, and the last itself is usually interpreted as commanding the enforcement of the others. They are derived exegetically from divine demands addressed to Adam and Noah, the progenitors of all mankind, and are thus regarded as universal. Noachides may also freely choose to practice certain other Jewish commandments and Maimonides held that Noachides must not only accept these seven laws on their own merit, but must also accept them as divinely revealed. [...] Even though the Talmud and Maimonides stipulate that a non-Jew who violated the Noachide laws was liable to capital punishment, contemporary authorities have expressed the view that this is only the maximal punishment. According to this view, there is a difference between Noachide law and halakhah. According to halakhah, when a Jew was liable for capital punishment it was a mandatory punishment, provided that all conditions had been met, whereas in Noachide law death is the maximal punishment, to be enforced only in exceptional cases. In view of the strict monotheism of Islam, Muslims were considered as Noachides whereas the status of Christians was a matter of debate. Since the late Middle Ages, however, Christianity too has come to be regarded as Noachide, on the ground that Trinitarianism is not forbidden to non-Jews.  Unknown parameter |url-status= ignored (help)
  12. An mga Rabinikal na autoridad pigkekwestyon kun pira talaga an tugon ipinasa ki Adan: see Sanhedrin 56a/b Archived 6 November 2017 at the Wayback Machine.