An kultural na pagsasadiri (Ingles: cultural property) iyo pigbibilog nin mga pisikal na bagay na iyo parte kan kultural na pamana kan sarong grupo o sosyedad,[1] na oposisyon sa mas dae-nakakapotang kultural na ekspresyon.[2] Kabali digdi an mga bagay arug kan kultural na kadagaan, makasaysayang mga edipisyo, gibo nin arte, arkiyolohikal na sityo, pati naman an mga koleksyon nin mga libraryo, arkibo, asin museo.

Plaque kan Bundesdenkmalamt sa sarong edipisyo sa Salzburg na nag-iindika nin "Kultural na pagsasadiri" sa apat na tataramon; Aleman: Kulturdenkmal, Ingles: Cultural property, Pranses: Bien culturel, asin Russo: Культурное достояние.

An kultural na pagsasadiri iyo legal na protektado kan nagkapirang mga pankinabang kasunduan asin panbanwang ley. Igwa nin intensibong kooperasyon sa tahaw kan United Nations, UNESCO asin Blue Shield International sa proteksyon kan mga kultural na bagay.[3][4][5]

Hilingon man baguhon

Toltolan baguhon

  1. Ann Marie Sullivan, Cultural Heritage & New Media: A Future for the Past, 15 J. MARSHALL REV. INTELL. PROP. L. 604 (2016) https://repository.jmls.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1392&context=ripl
  2. Lixinski, Lucas, 'Definitions: From Cultural Property to Cultural Heritage (and Back?)', International Heritage Law for Communities: Exclusion and Re-Imagination, Cultural Heritage Law and Policy (Oxford, 2019; online edn, Oxford Academic, 18 July 2019), https://doi.org/10.1093/oso/9780198843306.003.0002, accessed 27 Jan. 2023.
  3. "UNESCO Legal Instruments: Second Protocol to the Hague Convention of 1954 for the Protection of Cultural Property in the Event of Armed Conflict 1999". 
  4. Roger O'Keefe, Camille Péron, Tofig Musayev, Gianluca Ferrari "Protection of Cultural Property. Military Manual." UNESCO, 2016, S. 73ff.
  5. UNESCO Director-General calls for stronger cooperation for heritage protection at the Blue Shield International General Assembly. UNESCO, 13 September 2017.