Pagkakaiba sa mga pagbabago kan "Neutron"

Content deleted Content added
sNo edit summary
sNo edit summary
Linya 6:
-->1.00866491588(49) Da<ref name="2014 CODATA">Mohr, P.J.; Taylor, B.N. and Newell, D.B. (2014), [http://physics.nist.gov/constants "The 2014 CODATA Recommended Values of the Fundamental Physical Constants"] (Web Version 7.0). The database was developed by J. Baker, M. Douma, and S. Kotochigova. (2014). National Institute of Standards and Technology, Gaithersburg, Maryland 20899.</ref>|discovered=[[James Chadwick]]<ref name="1935 Nobel Prize in Physics">[http://nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1935/ 1935 Nobel Prize in Physics]. Nobelprize.org. Retrieved on 2012-08-16.</ref> (1932)|classification=Baryon|theorized=[[Ernest Rutherford]]<ref name="chemed.chem.purdue.edu">[http://chemed.chem.purdue.edu/genchem/history/rutherford.html Ernest Rutherford]. Chemed.chem.purdue.edu. Retrieved on 2012-08-16.</ref> (1920)|antiparticle=Antineutron|interaction=Grabidad, maluya, makusog, elektromagnetiko|generation=|group=Hadron|statistics=Fermionic|composition=1 up quark, 2 down quarks|num_types=|caption=An istrakturang quark nin neutron|image=[[File:Quark structure neutron.svg|250px]]|name=Neutron|condensed_symmetries=''I''(''J''<sup>''P''</sup>) = (1/2)(1<sup>+</sup>/2)}}
 
An '''neutron''' iyo sarong sub-atomikong partikulo, may simbolong n o n<sup>0</sup>, na iyo may neutral (bakong positibo o negatibo) na karga, sagkod masa na mas magabat nin kadikit sa [[proton]]. An mga proton asin neutron iyo an minabilog sa [[nukleyiAtomikong nukleyus|nukleyus]] kan [[atomo]]. Huli ta an mga proton asin neutron may kaparehas na pag-uugali sa laog kan nukleyus, asin an kada gabat ninda iyo harus sarong atomikong masang yunit, sindang duwa iyo inaapod na nucleons.<ref name="Nuc">{{Citation|author1-last=Thomas|author1-first=A.W.|author2-last=Weise|author2-first=W.|title=The Structure of the Nucleon|publisher=Wiley-WCH, Berlin|date=2001|isbn=978-3-527-40297-7}}</ref> An saindang karakter asin interaksyon iyo pigpapaliwanag kan pisikang nukleyar.
An kimikal na karakter kan sarong atomo iyo harus pigpapahiling sa kumpigurasyon kan [[elektron]] na iyo minaikot sa magabat na nukleyus kan atomo. An elektronong kumpigurasyon iyo pigdedetermina nin karga kan nukleyus, na iyo pigdedetermina nin bilang kan proton o atomikong bilang. An bilang kan neutron iyo an "numerong neutron". An mga neutron iyo dae nakakaapekto sa elektronong kumpigurasyon, pero an kabilugan kan atomiko asin neutron na numero iyo an masa kan nukleyus.