Pagkakaiba sa mga pagbabago kan "Papa"
Content deleted Content added
No edit summary |
No edit summary |
||
Linya 2:
[[ladawan:Ombrellino-keys.svg|right|thumb|200px|An eskudo de armas kan Obispo nin Roma]]
An '''Papa''' (hale sa Latin: papa; sa Griyego: πάππας pappas, an tinataram kan aki para sa ama) <ref>{{cite web|url=http://education.yahoo.com/reference/dictionary/entry/pope |title=American Heritage Dictionary of the English Language |publisher=Education.yahoo.com |date=}}Kinua
An opisina kan Papa inaapod na papado asin an eklesiastikal na sakop kaini inaapod man na Santa Sede o Sede Apostoliko. An papa iyo man an Pamayo kan Siyudad nin Vaticano, sarong siyudad-estado na may sadiring soberania na napapalibotan na entero kan syudad nin Roma.
An papado saro sa hustong gayong nagdadanay na institusyon sa kinaban asin may prominenteng papel sa historya nin tawo. Kan mga amay na panahon an mga Papa nagtabang na gayo sa pagpalakop kan [[Kristiyanismo]] asin sa paghimukat kan mga disliso sa doktrina. Sa Tangang Panahon, an mga papa nangawat nanggad sa papel na sekular, minsan nagigin taga-areglo sa mga iriwal kan mga Kristiyanong monarkiya.<ref name="Faus">Faus, José Ignacio Gonzáles. "''Autoridade da Verdade - Momentos Obscuros do Magistério Eclesiástico''". Capítulo VIII: Os papas repartem terras - Pág.: 64-65 e Capítulo VI: O papa tem poder temporal absoluto – Pág.: 49-55. Edições Loyola. ISBN 85-15-01750-4. Embora Faus critique profundamente o poder temporal dos papas ("''Mais uma vez isso salienta um dos maiores inconvenientes do status político dos sucessores de Pedro''" - pág.: 64), ele também admite um papel secular positivo por parte dos papas ("''Não podemos negar que intervenções papais desse gênero evitaram mais de uma guerra na Europa''" - pág.: 65).</ref><ref name="Papal Arbitration">{{cite web|url=http://www.newadvent.org/cathen/11452a.htm |title=Papal Arbitration |publisher=Newadvent.org |date=
==Mga panluwas na takod==
|