Pagkakaiba sa mga pagbabago kan "Kapitalismo"

Content deleted Content added
s Ibinalik na mga pagliwat ni 175.176.52.88 (talk) sagkod sa huring rebisyon ni Tulsi
Tatak: Pabalikwaton
No edit summary
Mga tatak: Reverted Magiwasong pagliwat Pagliwat gamit an mobile web
Linya 1:
AnAno ang '''kapitalismo''' diko alam sarong sistemang ekonomiko na nakabase sa pribadong pagsasadiri kan paagi nin produksyon asin an saindang operasyon para sa ganansya.<ref>{{Cite book|url=https://archive.org/details/comparingeconomi0000zimb_q8i6/page/6|title=Comparing Economic Systems: A Political-Economic Approach|last=Zimbalist, Sherman and Brown|first=Andrew, Howard J. and Stuart|date=October 1988|publisher=Harcourt College Pub|isbn=978-0-15-512403-5|pages=[https://archive.org/details/comparingeconomi0000zimb_q8i6/page/6 6–7]|quote=Pure capitalism is defined as a system wherein all of the means of production (physical capital) are privately owned and run by the capitalist class for a profit, while most other people are workers who work for a salary or wage (and who do not own the capital or the product).}}</ref><ref>{{Cite book|title=Comparative Economics in a Transforming World Economy|last=Rosser|first=Mariana V.|last2=Rosser|first2=J Barkley|date=23 July 2003|publisher=MIT Press|isbn=978-0-262-18234-8|page=7|quote=In capitalist economies, land and produced means of production (the capital stock) are owned by private individuals or groups of private individuals organized as firms.}}</ref><ref>Chris Jenks. ''Core Sociological Dichotomies''. "Capitalism, as a mode of production, is an economic system of manufacture and exchange which is geared toward the production and sale of commodities within a market for profit, where the manufacture of commodities consists of the use of the formally free labor of workers in exchange for a wage to create commodities in which the manufacturer extracts surplus value from the labor of the workers in terms of the difference between the wages paid to the worker and the value of the commodity produced by him/her to generate that profit." London; Thousand Oaks, CA; New Delhi. Sage. p. 383.</ref><ref>{{Cite book|title=The Challenge of Global Capitalism : The World Economy in the 21st Century|last=Gilpin|first=Robert|date=5 June 2018|isbn=978-0-691-18647-4|oclc=1076397003}}</ref> Kabale sa mga karakteristiko nin kapitalismo iyo an capital accumulation, competitive markets, pribadong rogaring, pagmidbid sa rogaring, boluntad na pagribay, asin sweldo sa pagtrabaho. Sa market ekonomiya, an paggibo nin mga desisyon asin pangangapital dinedeterminaran kan mga kagsadiri nin kayamanan, rogaring, o kakayahan na maniobrahon an kapital o kakayahan sa pagprodusir sa kapital asin pinansyal na mga sadan - mantang an presyo asin pagwaras nin mga produkto asin serbisyo sa pangenot dinedeterminaran nin mga kompetisyon sa mga produkto asin sa mga serbisyo sa sadan.<ref>{{Cite book|title=The Global Economy and its Economic Systems|last=Gregory|first=Paul|last2=Stuart|first2=Robert|publisher=South-Western College Pub|year=2013|isbn=978-1-285-05535-0|page=41|quote=Capitalism is characterized by private ownership of the factors of production. Decision making is decentralized and rests with the owners of the factors of production. Their decision making is coordinated by the market, which provides the necessary information. Material incentives are used to motivate participants.}}</ref>
 
An mga ekonomista, historyador, ekonomistang politikal asin sosyologo nagkaigwa nin manlaenlaenaen na punto - de - vista sa saindang pag-analisar sa kapitalismo asin minidbid an manlaenlaen na porma kaiyan sa gibo. Kabale digdi an laissez-faire o libreng market na kapitalismo, anarko-kapitalismo, an kapitalismo asin pansasadiring kapitalismo. Iba-ibang klase nin kapitalismo an nagtatampok kan manlaen-laen na grado nin libreng merkado, pagkasasadiri kan publiko, mga ulang sa libreng kompetisyon asin sa mga state-sanctioned na polisiyang sosyal.<ref name="gregorystuart">{{Cite book|title=The Global Economy and its Economic Systems|last=Gregory|first=Paul|last2=Stuart|first2=Robert|date=28 February 2013|publisher=South-Western College Publisher|isbn=978-1-285-05535-0|page=107|quote=Real-world capitalist systems are mixed, some having higher shares of public ownership than others. The mix changes when privatization or nationalization occurs. Privatization is when property that had been state-owned is transferred to private owners. [[Nationalization]] occurs when privately owned property becomes publicly owned.}}</ref> An hiwas nin kompetisyon sa mga merkado asin an kabtang nin pag - interbenir saka regurgitasyon saka sa pagkaigwa nin rogaring kan estado nagkakalaenlaen sa laen - laen na modelo nin kapitalismo.<ref name="Modern Economics 1986, p. 54">{{Cite book|title=Macmillan Dictionary of Modern Economics|date=1986|edition=3rd|pages=54}}</ref> Kun sagkod saen talingkas an iba-ibang merkado asin an mga panundon na naglaladawan nin pribadong pagsasadiri iyo an mga bagay dapit sa pulitika asin polisiya. An kadaklan sa nag - eeksister na mga ekonomiyang kapitalista iyo an saralak na ekonomiya na inubayan nin mga elemento nin libreng merkado na may interbensyon nin estado asin sa ibang kaso interbensyon ekonomiko.<ref name="Stilwell">Stilwell, Frank. "Political Economy: the Contest of Economic Ideas". First Edition. Oxford University Press. Melbourne, Australia. 2002.</ref>