An Bundok Aragats (Armenian: Արագած, pronounced [ɑɾɑˈgɑts]) sarong harayong bukid na igwang apat na tuktok sa Armenia. An norteng tuktok kaini nasa 4,090 metres (13,420 ft) halangkaw sa lebel kan kadagatan, pinakahalangkaw na parte kan Lesser Caucasus asin Armenia. Ini man an pinakahalangkaw sa Armenian Highlands.[lower-alpha 1]

Bukid Aragats
Pinakahalangkaw na Piye
Elebasyon4,090 m (13,420 ft)[1][2]
4,090 metre Edit this on Wikidata
Prominensiya2,143 m (7,031 ft)[3]
Isolasyon88.62 km Edit this on Wikidata
to 88.62 Kilometro Edit this on Wikidata
NililistaCountry high point
Ultra
Tagboan40°32′00″N 44°12′00″E / 40.53333°N 44.20000°E / 40.53333; 44.20000Tagboan: 40°32′00″N 44°12′00″E / 40.53333°N 44.20000°E / 40.53333; 44.20000
Mga dimensyon
Pagpapangaran
Heograpiya
Lua error in Module:Mapa_nin_kinamumugtakan at line 485: Dae mahanap an ispesipikong depinisyon kan mapa nin kinamumugtakan: "Module:Mapa nin kinamumugtakan/datos/Armenia" an nag-iiral.
KinamumugtakanAragatsotn Province and Shirak Province, Armenia
Nasyon Armenia
Saklaw nin magurangLesser Caucasus
Heolohiya
Edad kan gapóHoloseno[1]
Tipo kan BukidEstratoBulkan
Huring pagtugaDai aram[1]
Pagtukad
Enot na pagtukadJuly 1843
Khachatur Abovian asin Moritz Wagner[4]

An Aragats massif napapalibutan kan Kasagh River sa subangan, Akhurian River sa sulnopan, Ararat plain sa sur asin Shirak plain sa norte. An palibot kan massif nasa haros 200 kilometres (120 mi),[10] sakop na 6,000 square kilometres (2,300 sq mi) o 15 kan total na sukol kan Armenia.[lower-alpha 2] 944 square kilometres (364 sq mi) kan massif manunumpungan 2,000 metres (6,600 ft).[13]

Etimolohiya asin Ngaran baguhon

An modernong ngaran kan bundok iyo an Alagöz (Russian: Алагёз), na nangangahulugang "iba-ibang mata" sa Turko. An terminong ini ginagamit hanggang sa katahawan kan ika-20 na siglo sa Europeo, Ruso, asin kaamayan kan Sobyet[11]. Igwa terminong Alagyaz (Ալագյազ), na ginamit man sa Armenia.[12][lower-alpha 3] An barangay sa Aragats is Alagyaz.

Heograpiya asin heolohiya baguhon

 
An Bundok Aragats sa topograpiyang representatsyon
 
Tanawon sa itaas kan Aragats: sarong retratro hale sa International Space Station kan 2001
  • Northern—4,090 metres (13,420 ft)
  • Western—3,995 metres (13,107 ft)
  • Eastern—3,908 metres (12,822 ft)
  • Southern—3,888 metres (12,756 ft)

Mount Aragats has a topographic prominence of 2,143 meters, more than some higher mountains, such as Dykh-Tau (5,205 m high) in Russian part of Great Caucasus Range.

Climate data for Mount Aragats, 3223 m asl (1981–2010 normals)
Month Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Year
Record high °C (°F) 6.2
(43.2)
5.0
(41.0)
7.1
(44.8)
10.8
(51.4)
11.8
(53.2)
16.2
(61.2)
22.1
(71.8)
21.0
(69.8)
18.6
(65.5)
13.0
(55.4)
8.0
(46.4)
3.8
(38.8)
22.1
(71.8)
Average high °C (°F) −9.3
(15.3)
−8.8
(16.2)
−5.8
(21.6)
−1.3
(29.7)
2.6
(36.7)
8.0
(46.4)
13.1
(55.6)
13.4
(56.1)
9.6
(49.3)
3.0
(37.4)
−3.8
(25.2)
−7.7
(18.1)
1.1
(34.0)
Daily mean °C (°F) −12.6
(9.3)
−12.6
(9.3)
−10.1
(13.8)
−4.9
(23.2)
−0.6
(30.9)
4.3
(39.7)
9.3
(48.7)
9.1
(48.4)
5.7
(42.3)
−0.5
(31.1)
−6.8
(19.8)
−11.0
(12.2)
−2.6
(27.4)
Average low °C (°F) −15.9
(3.4)
−16.4
(2.5)
−14.1
(6.6)
−8.3
(17.1)
−3.8
(25.2)
0.9
(33.6)
5.5
(41.9)
5.2
(41.4)
1.7
(35.1)
−3.7
(25.3)
−9.6
(14.7)
−13.9
(7.0)
−6.0
(21.2)
Record low °C (°F) −33.6
(−28.5)
−33
(−27)
−30.5
(−22.9)
−25.9
(−14.6)
−16.9
(1.6)
−13.3
(8.1)
−6
(21)
−5.8
(21.6)
−11.7
(10.9)
−22
(−8)
−28.2
(−18.8)
−31.6
(−24.9)
−33.6
(−28.5)
Average precipitation mm (inches) 63.1
(2.48)
90.7
(3.57)
75.3
(2.96)
100.8
(3.97)
88.8
(3.50)
62.1
(2.44)
62.9
(2.48)
46.0
(1.81)
21.2
(0.83)
95.7
(3.77)
99.7
(3.93)
97.8
(3.85)
904.1
(35.59)
Average precipitation days (≥ 1 mm) 8.0 9.1 10.1 12.0 11.7 8.9 6.5 6.1 4.3 9.8 9.0 9.1 104.6
Source 1: Météo climat stats[14]
Source 2: Météo Climat [15]
Arte sa Gapo

Dakol na mga ukit an yaon sa mga bulkan, kaiba na an mga pinta sa gapo na may mga hayop asin mga pigurang tao sa Kasagh River valley posibleng kan enot na Holocene age, dangan sa Aghavnatun sa sur na parte kan bulkan na may petroglyps na nagpapaheling nin mga hayop kan ika-apat hanggang enot na millennia BCE.[16]

Alamat

Base sa suanoy na alamat sa Armenia, an Aragats asin Bundok Ararat magtugang na nagkasuwayan matapos mag-iwal. Sa ngunyan an mga bundok magkasuwayan sa politikal, na kuna saen an bundok Ararat manunumpungan sa Turkey.

Saro pang alamat nagsasabi na si Gregory the Illuminator, na ginibo an Armenia bilang mga Kristiyano kan enot na ika-apat na siglo, "nangangadyi sa tuktok nin bundok. Pagkabanggi, sarong lampara an nagtatao saiyang liwanag, na nakabitay sa langit na mayong lubid. An iba nagsasabi na an lampara yaon man giraray, pero an mga karapat-dapat lang an nakakaheling kaini."

Pangkasaysayan asin pangkulturang mga lugar baguhon

Mga Pinta
  1. 1.0 1.1 1.2 Error sa pag-cite: Imbalidong <ref> tatak; mayong teksto na ipinagtao para sa reperensiya na pinagngaranan na gvp
  2. Error sa pag-cite: Imbalidong <ref> tatak; mayong teksto na ipinagtao para sa reperensiya na pinagngaranan na cadastre
  3. "High prominence mountains in Caucasus and Russia outside of Europe". ii.uib.no. Institutt for informatikk University of Bergen. 
  4. Ketchian, Philip K. (December 24, 2005). "Climbing Ararat: Then and Now". The Armenian Weekly 71 (52). Archived from the original on September 8, 2009. https://web.archive.org/web/20090908015245/http://www.hairenik.com/armenianweekly/fea12240501.htm. 
  5. Error sa pag-cite: Imbalidong <ref> tatak; mayong teksto na ipinagtao para sa reperensiya na pinagngaranan na armgeo
  6. Aslani︠a︡n, A. T. (1973). "Yerevan-Southern Summit of Aragats Volcano". Guide-book of Excursions of the All-union Conference for the Study of the Quaternary Period: Armenian SSR. Academy of Sciences of the Armenian SSR Institute of Geological Sciences. p. 72. By its height among the highest peaks of the Armenian highland Aragats gives way only to Ararat — the famous biblical mountain that rises for more than 1 km. 
  7. Hewsen, Robert H.; Anania Shirakatsi (1992). The Geography of Ananias of Širak: Ašxarhacʻoycʻ, the Long and the Short Recensions. Reichert. p. 217. ISBN 9783882264852. The highest peak in the Armenian SSR, Aragac is the third highest mountain on the Armenian plateau after Ararat (16,916 ft. /5172 m), and Sip'an (Subhan, 14,543/4434). 
  8. Smith, Adam T. (2009). "Regional Investigations in the Tsaghkahovit Plain: Orientation and Methodology". The Foundations of Research and Regional Survey in the Tsaghkahovit Plain, Armenia. Oriental Institute of the University of Chicago. p. 95. ISBN 9781885923622. Aragats is the third highest peak in the Armenian Highland after Great Ararat (5,165 m a.s.l.) and Süphan Dağı (4,434 m a.s.l.). 
  9. Error sa pag-cite: Imbalidong <ref> tatak; mayong teksto na ipinagtao para sa reperensiya na pinagngaranan na Nazarian
  10. "Armenia". The World Factbook. Central Intelligence Agency. Archived from the original on 2010-10-10. Retrieved 2020-11-06. 
  11. "How Ordzhonikidze Helped Save a Framed Engineer". The Current Digest of the Soviet Press (American Association for the Advancement of Slavic Studies) 16: 15. 1964. "In July, 1928, on an assignment from my editors, I was climbing the extinct volcano in Armenia [Mt. Aragats] that at the time still bore its Turkish name, Alagoz.". 
  12. "Ի. Գրիշաշվիլին և հայ գրականությունը". Bulletin of the Academy of Sciences of the Armenian SSR: Social Sciences: 29. 1956. "Ավ. Իսահակյանն [...] հայ բանաստեղծի շրթերում հնչում է Ալագյազ-Արագածը...". 
  13. Sargsyan, Arpine (22 February 2011). "Alagyaz". culturalcaucasus.org. Cultural Caucasus. Archived from the original on 28 March 2022. Retrieved 13 November 2020. 
  14. "Moyennes 1981-2010 Arménie" (in French). Retrieved 11 November 2019. 
  15. "Météo Climat stats for Aragac Visokogornaya". Météo Climat. Retrieved 11 November 2019. 
  16. Khechoyan, Anna (24 May 2007). "The Rock Art of the Mt. Aragats System". Centro camuno di studi preistorici. 


Error sa pag-cite: <ref> mga tatak na eksistido para sa sarong grupo na pinagngaranan na "lower-alpha", alagad mayong kinasungkoan na <mga pinapanungdanan na grupo="lower-alpha"/>na tatak an nanagboan, o sarong panarado </ref> an nawawara